Arbetsutförande

Förberedelser, tillståndsbedömning av golv för renovering

 

Innehåll:

 


 

Inledning

Weber Industrigolv appliceras som slitskikt till betongöverytor. I princip kan slitskikten appliceras fogfritt över mycket stora plattor så länge man kan betrakta underbetongplattan som fogfri och helt formstabil. Så är inte fallet i verkligheten. Man måste i det enskilda fallet verka för att rätt fogar förbereds i slitskiktet.
De viktigaste orsakerna till rörelser i betongplattor är följande:

  • Krympning betongens bindning och uttorkning
  • Yttre statisk och dynamisk last
  • Upptagning och uttorkning av kapillärt tillskjutande fukt.

Rörelser på grund av temperaturförändringar är normalt inte något större problem.

 


 

Nygjuten betong

För en nygjuten betongplatta, där man kan räkna med att mycket av krymprörelsen tas upp i olika arbetsfogar, kan det var lämpligt att här öppna upp fogar i slitsskiktsmassan vid dessa. Grundregeln skall dock alltid vara att vänta minst 28 dygn med att ytbelägga nygjutna betongplattor.

 


 

Trafikinducerade rörelser

Weber Industrigolv kan användas som slityta för såväl nyproducerade industrigolvsplattor som för renovering av befintliga industrigolv.
Vid nyproduktion är det naturligt att en utredning görs angående grund- och belastningsförutsättningarna för det nya industrigolvet. Grundläggning, betongkvalitet, armering samt plattjocklek dimensioneras efter dessa faktorer.
Vid renovering av befintliga industrigolv ändras ofta användningsområdet och därmed belastningsförutsättningarna. En betongkonstruktion som tidigare fungerat tillfredsställande utsätts kanske både för högre statisk och dynamisk belastning från en mer frekvent trucktrafik. Den ökade statiska belastningen kan ge upphov till väsentligt högre deformation samtidigt som en ökad dynamisk belastning medför att konstruktionen mattas ut även relativt låga påkänningar med ökad frekvens kan medföra att konstruktionen bryts ned i svaga punkter, t ex att överbetongen släpper från underlaget i en tvåskiktsbetongplatta.

 


 

Tvåskiktsbjälklag

Ofta består äldre betongplattor av två skikt, en statiskt bärande betongplatta och en därpå utlagd finsats i avjämnande syfte. Ofta kan viss vidhäftning föreligga mellan underbetong och finsats. Det föreligger inte någon större fara att lägga ytbeläggningen på den väl rengjorda finsatsen överyta. Emellertid kan det dock visa sig att finsatsen släpper från underlaget på grund av att det nya golvet utsätts för intensiv trucktrafik. Efter en tid släpper finsatsen i truckgångarna där trafiken är som intensivast. När ett sådant släpp sker kollapsar golvet. Man kan med god säkerhet att förebygga detta genom att vid renoveringen ta bort finsatsen och bygga upp golvet från underbetongen.

 


 

Fuktinducerade rörelser

Andra faktorer som före renoveringen inte medfört några problem för konstruktionen är rörelser uppkomna av variationer i temperatur och fuktbelastning från undergrunden. Det är inte alltför ovanligt att fuktbelastning på grundplattor varierar väsentligt med grundvattennivåns variationer. Under hösten kan grundvattennivån stiga och därmed kommer betongplattorna att utvidga sig när vatten sugs in i betongens porer. När sedan grundvattennivån sjunker under vintern krymper plattan igen när porvattnet torkar ut från plattan. Med ytbeläggning med slitskikt kan den fuktinducerade rörelsen medföra sprickbildning i detta. Med en genomtänkt projektering av fogar kan olägenheten med dessa rörelser i hög grad förebyggas.

 


 

Golv med tillskjutande fukt

Betongplattor med uppstigande fukt passar synnerligen för renovering med Weber Industrigolv då produkterna har likartad fuktgenomsläpplighet som betong. För renovering av betonggolv som praktiskt taget står under kapillärt vattentryck finns speciallösningar, för mer information kontakta Weber.

 


 

Golv med uppstigande oljor, skärvätskor mm

Äldre betongplattor som under lång tid absorberat skärolja från maskiner är mycket svåra att sanera från skäroljan. Gör man rent ytan på betongplattan dröjer det kanske några minuter innan ytan åter förorenas av kapillärt uppsugen skärolja. Det finns tekniker att ta bort uppstigande skärolja. Flamrensning där man fortlöpande bränner bort oljan allt eftersom den stiger upp till ytan. En miljömässigt intressantare metod är den sk cyvac-metoden där man med datorstyrd vakuumpulsteknik suger upp föroreningarna ur betongen.
För golv som med lätt trafik är det möjligt att lägga en plastfolie som spärrskikt och på detta gjuta en ca 30 mm tjock ”självbärande” skiva, se exempel typkonstruktioner (notera att viss sprickbildning kan uppstå). Liknande teknik kan användas på andra svåra golv som asfaltgolv m.m.