Har vi mer fuktskador idag än vi hade förr?
En sån fråga är naturligtvis väldigt svår att svara på. Vi kan vara ganska säkra på att människor förr var medvetna om hur viktig fukt var för både byggnadernas varaktighet och för de boendes bekvämlighet.
Kunskap om varför en konstruktion var bra ur fuktsynpunkt var möjligen mindre utvecklad så praktiken baserades till stor del på erfarenhet. Vi kan se exempel på välbyggda konstruktioner som har fungerat utmärkt i århundraden. Men det fanns antagligen även byggnader som var mindre välbyggda och de står inte längre kvar då de var tvungna att rivas.
Det sägs att under artonhundratalet fick de fattiga bo i nybyggda hus tills dess att de hade torkat ut ordentligt och de “riktiga” ägarna kunde flytta in. En sån attityd till fuktproblem skulle knappast tolereras idag.
Hög värmeisolering är inte alltid lönsamt ur fuktsynpunkt. I äldre torpargrunder kan exempelvis värmeläckage till grunden genom äldre golvbjälklag ibland hjälpa till att hålla fukten borta.
Den som ändrar en golvkonstruktion för att öka bekvämligheten bör tänka efter noga innan dessa ändringar utförs. Man bör vara observant på oförutsedda problem som inte visar sig förrän efter att åtgärder vidtagits. Att stänga av värmen under varma sommarmånader kan vara förödande för en golvkonstruktion belagd med en tät matta.
Erfarenheterna under nittonhundratalet och speciellt sedan andra världskriget visar ganska tydligt de många problem som dykt upp sedan förändringar skett i byggprocessen. Vissa ändringar var små och andra stora.
Exempel ges nedan på ändringar som påverkade golvkonstruktioner och som antagligen bidrog till att orsaka problem med golven:
- Nya hygieniska golvmaterial – lätta att göra rent men extremt diffusionstäta – introducerades under 50- och 60-talen.
- Lösningsmedelsfritt, vattendispergerat lim gav bättre arbetsmiljö, men hade sämre alkaliebeständighet.
- Industrialiserat byggande minskade möjligheten att torka ut.
- Inkompatibla material resulterade i att vissa material bröts ner.
Begränsningar för högsta fukthalt i betongbjälklag och avjämningsmassor
När en betongkonstruktion gjuts torkar den ganska snabbt på ytan. Om den täcks över av ett diffusionstätt lager fördelar sig fukten från det fuktigare inre lagret till de torra yttre lagren. Därför är det viktigt att göra mätningar inne i strukturen vid kontroll av att den har torkat ut ordentligt innan ytbeläggningen appliceras.
Mätningarna ska för betongbjälklag göras på ett djup av:
- 20% vid dubbelsidig uttorkning
- 40% vid enkelsidig uttorkning
För avjämningsmassor tas en 35 mm borrkärna ut över hela avjämningsens skikttjocklek enligt GBR-metoden, se golvbranschen.se alternativt kan metoden fås genom kontakt med Weber.
