Uttorkning av betongbjälklag
Primära faktorer som påverkar uttorkning:
Beräkning av uttorkningstid
Följande parametrar utgör de data som krävs för att beräkna torkningstiden för betong:
- Den valda betongkvaliteten (vatten-/cementförhållande, vatten-/bindemedel- förhållande).
- Klimatförhållanden – luftens temperatur och RF.
- Tjocklek samt enkelsidig eller dubbelsidig uttorkning.
- Kemisk bindning som är en funktion av vald betongkvalitet.
- Betongens permeabilitet, som beror på betongens kvalitet, härdningsförhållanden och RF i materialet (membranhärdning ger en tätare betong).
- Jämviktsförhållande mellan fukthalten och RF i materialets porer (sorptionskurva). Detta påverkas om materialet är i uttorknings- eller uppfuktningsskede.
Svårigheten med att bestämma dessa parametrar med tillräcklig precision, tillsammans med komplikationen av den beräkningsmodell som krävs för att förutsäga exakta uttorkningstider, betyder att de beräkningsprogram som f.n. är tillgängliga för betong bör ses som hjälpmedel som ger en grov uppskattning av torkningstidernas ordning snarare än exakta värden. Därför ska alltid in-situ-mätning utföras.
En av mest använda kalkyleringsprogrammen är Torka S version 2.0, 2002, framställd för att uppskatta uttorkningstider för betong som framställts med byggcement. Programmet används som ett hjälpmedel för att välja en ekonomisk betongkvalitet från uttorkningssynpunkt. Teorin och utvecklingen av programmet utfördes av Avdelningen för byggnadsmaterial och byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola.
Högpresterande betong
Med högpresterande betong avses oftast en betong med lågt vatten/bindemedelsförhållande (<≈ 0.38), s.k. självtorkande betong. Användadet av sådan betong möjliggörs genom att man tillsätter flytmedel. Huvuddelen av blandningsvattnet binds kemiskt av betongen. Eftersom det inte finns någon accepterad mätningsmetod för ytfukt, rekommenderas att betongytan hålls helt fri från fukt och får torka minst fyra veckor före eventuell täckning (Rapp, T, RBK 010402). Ytan i dessa betonger är såpass tät att limfukt knappt absorberas. Självtorkande betong bör därför täckas med avjämningsmassa före limning av ytbeläggningen.
Bindemedelshalt | Ju större proportion bindemedel i förhållande till vatten, desto större mängd blandningsvatten kan bindas kemiskt. |
Temperatur och ventilation | Lufttemperaturen bör vara +20 °C. Vid lägre temperaturer förlängs torkningsprocessen. Då betongen är avsedd att torka genom självtorkning är ventilation och luftomsättning av mindre betydelse. Är betongens självtorkning inte tillräcklig för att nå önskad RF bör ventilation och luftomsättning beaktas. |
RF-värde i omgivande luft | Då betongen är avsedd att torka genom självtorkning är RF i omgivande luft av mindre betydelse. Dock bör RF luft aldrig överstiga uttorkningskravet för betongen. Är betongens självtorkning inte tillräcklig för att nå önskad bör RFLUFT vara ca 50-60%. |
Konstruktionens tjocklek | Då betongen är avsedd att torka genom självtorkning är konstruktionens tjocklek mindre betydelse. Är betongens självtorkning inte tillräcklig för att nå önskad bör måste en del av fukten torka ut genom ytavdunsning. I så fall leder en tjockare konstruktion till en längre uttorkningsprocess. |
Ensidig eller dubbelsidig torkning | Med enkelsidig torkning är mätdjupet 40 % av konstruktionens tjocklek. För dubbelsidig uttorkning är motsvarande siffra 20 %. Som ensidig uttorkning räknas platta på mark, kvarsittande form, luftspaltsbildande matta. Dubbelsidig uttorkning innefattar mellanbjälklag utan kvarsittande form. |
Tillskjutande fukt | Säsongmässiga effekter ger stora variationer i RF-värden. |
Efterhärdning | Nödvändig efterhärdning (sprayning med vatten) förlänger den del av uttorkningsprocessen som sker genom ytavdunstning. |
Uppfuktning efter härdning | Förlänger uttorkningsprocessen. Den tillskjutande fukten som tillkommit efter härdning måste torkas ut genom ytavdunstning om inte förutsättning för kemisk binding fortfarande finns i betongen. |
Golvvärme | Förändrar fuktprofilen. Fukten omdistribueras, vilket ger högre RF i de övre skikten. |