Gummigolv

Materialbeskrivning

Bindemedel i gummigolv är syntetiskt gummi, oftast SBR-gummi. Även mindre mängder av naturgummi förekommer. Kaolin, krita och svartkol används som fyllmedel. Ledande mattor fylls vanligen med kol eller kolfibrer för att ge dem ledande egenskaper. Till detta läggs mindre mängder paraffinolja som plasticeringstillsats, färgpigment och vulkaniseringmedel.

Gummigolv tillverkas som plattor eller rullar. Produktionsprocessen är uppdelad i blandning, mangling, och vulkaninsering.

För att baksidan på gummigolvet ska kunna fästa är den slipad eller laminerad med polyestertyg. Golv med textilbotten kan limmas med miljövänligt vattenbaserat lim. Annars används ofta 2-komponents polyuretanlim.

Den vanligaste tjockleken är 2 – 4 mm. Plattor kan emellertid göras upp till en tjocklek på 9 mm.

Gummigolv görs med antingen slät eller piggig yta.

Kritiska punkter

OBS! Kontakta alltid golvtillverkaren angående krav på underlaget.

Fukt

Gummigolv har, beroende på bindemedlet och dess tjockhet, ett högt motstånd mot fukttransport. Bindemedlet och dess tillsatser är å andra sida alkaliresistenta. En uppskattning av hur mycket materialet bör torkas ut före installationen av golvtäckningen beror på alkaliresistensen hos limmen, när det gäller cementhaltiga underlag. Den skyddande funktionen mot basisk nedbrytning av lim och golvskikt är permanent så länge den relativa fuktigheten är högst 90%, och tjockleken på maxits cementbruk är minst 5 mm. För kalciumsulfatbaserade underlag, avgör fuktkänsligheten hos materialet i sig självt hur mycket materialet måste torkas ut innan det täcks med golv.

Ythållfasthet

Gummigolv kräver ingen exceptionell styrka hos underlaget. I omgivningar med hjultrafik, t.ex. handdragna pallyftare, kundvagnar eller sjukhussängar, bör högre krav ställas på ythållfastheten. Kravet på mekanisk styrka hos underlaget beror också på tjockleken av golvtäckningen.