Keramiska plattor
Materialbeskrivning
Keramiska plattor är gjorda av en blandning av leror, ett antal olika naturligt förekommande mineraler och vatten. Denna blandning pressas sedan i form och bränns vid höga temperaturer för att ge plattorna deras hårdhet. Stommen hos de keramiska plattorna kan sedan glaseras, eller lämnas oglaserad beroende på dess avsedda användning. En glaserad keramisk platta har applicerats med keramisk ytbeskiktning på plattans stomme vilket ger plattan dess färg och finish samt gör den lättare att hålla ren. Glaserade keramiska plattor är ett populärt val för interiörgolv och väggar och erbjuder obegränsade dekorationsmöjligheter.
Plattframställningsmetod
Dubbelbrända (Bicottura) | Lerstommen bränns i den första bränningen genom brännugnen, sedan appliceras lasyren och bränns i den andra bränningen genom brännugnen. Denna process används idag endast för dekorativa väggplattsprodukter. |
Enkelbrända (Monocottura) | Plattan går genom bränningsprocessen en gång vid en temperatur på 2200 °C. Monocuttura-plattor har tätare stomme och hårdare glasering än Bicottura-plattor. |
Definitioner
Klassificering av keramiska plattor (P.E.I Nötningsklassificering från Porcelain Enamel Institutet)
Grupp 1: | Plattor lämpliga för bostadsbadrum med lätt fottrafik. Normalt faller väggplattsprodukter in i denna grupp. Vissa väggplattor kan användas på golvet. Konsultera plattillverkaren för rekommenderade appliceringsområden. |
Grupp 2: | Plattor som kan användas i bostadsutrymmen, dock inte utrymmen med hög fottrafik, ex. kök, foajéer, tvättrum. |
Grupp 3: | Plattor som är rekommenderade för alla bostadsinstallationer med normal fottrafik. |
Grupp 4: | Plattor lämpliga för kommersiella lätta till mellanappliceringar, ex. kontor, butiksytor. |
Grupp 5: | Plattor använda i högtrafikerade kommersiella områden och lämpliga för ex. exteriöra ytor, shoppingcentra, flygplatser, hotellobbyer, offentliga gångvägar. |
Glaserade eller oglaserade
Glaserade | Är idag den vanligaste stilen på golv- och väggplattor, likväl som för bostads- och kommersiell applicering. Flytande glas appliceras på plattans stomme och bränns vid höga temperaturer. Glaseringen blir hård och icke-porös vilket resulterar i ett golv, som är:
Fläckresistent Blanka glaseringar är mjukare, kan skrapas lättare och kan vara halare än satin- eller rustika ytbehandlingar. |
Oglaserade | Det finns ingen glasering eller annan ytbeskiktning applicerad på plattan. Färgen är samma på framsidan som på baksidan vilket resulterar i väldigt slitstarka plattor som inte visar effekterna av stark trafik. De vanligaste oglaserade plattorna är röda klinkerplattor eller granitliknande porslinkeramiska plattor använda i starkt trafikerade kommersiella områden. |
Kritiska punkter
Plattäthet & fuktabsorption
Plattäthet och fuktabsorption har ett indirekt förhållande till varandra. Medan tätheten hos plattan ökar, minskar takten på fuktabsorptionen. Plattäthet och fuktabsorption är därför viktigt att förstå vid val av plattor för olika appliceringar.
Icke-glasaktiga plattor | Plattor med en vattenabsorptionstakt på 7% eller större (väggplatta). Endast lämliga för inomhusanvändning. |
Halv-glasaktiga plattor | Plattor med en vattenabsorptionstakt större än 3%, dock mindre än 7%. Endast lämliga för inomhusanvändning. |
Glasartade plattor | Plattor med en vattenabsorptionstakt på mindre än 3% fukt, dock större än 0,5%. Refereras till som frostresistenta plattor, dock inte användbara i exteriöra utrymmen där frys tö-förhållanden kan orsaka spruckna plattor. |
Ogenomträngliga plattor | Plattor med mindre än 0,5% fuktabsorptionstakt, ex. porslinsplattor. Dessa plattor är frostsäkra och användbara i exteriöra utrymmen, eller på utsidan av byggnadsfasader. |
Ythållfasthet hos underlaget
Keramiska plattor kräver inte exceptionell hållfasthet av underlaget. Behovet av mekanisk hållfasthet hos hela golvet beror på till hög grad på det ytbeläggande systemet, ex. keramiska plattor och puts.
Normala behov: | Ythållfasthet = 1.0 N/mm2 Slitstyrka enligt EN 13892-7: RWFC 250 |
Planhet
Textilmattor ställer oftast inte högre än normala krav på underlagets planhet.