Gammal betong
Beskrivning av material, kritiska punkter och rengöring
Materialbeskrivning
Gammal betong är mycket tätare än ny betong. En tätare kristallisk struktur bildas med åren, på samma sätt som genomträngande partiklar och orenheter har täppt till porerna i betongen.
Kritiska punkter
Ytskiktet på ett betonggolv har för det mesta försvagats. En försvagad yta kan ha uppstått som ett resultat av en separering i betongen under gjutning, eller vid för snabb torkning av ytan efter gjutning. En typ av skada som inte är ovanlig är frysning under härdningen av betongen. Den senare tidens flödesförbättrande tillsatser har ofta resulterat i separation i betongens övre yta, vilket har gjort att ett cementskinn har bildats.
Mekanisk nötning, främst från rullande hjul, i förening med kemiska attacker (främst syror) är de vanligaste påfrestningarna som betonggolv utsätts för. Mekanisk nötning slipar helt enkelt ner ytskiktet, i extrema fall tar de bort den grova ballasten. Den största nötningen sker när sprickor bildas i betongen.
Cementpastan bryts ner av syraattacker, även från svaga syror. Problemet i detta fall kan vara att syran har trängt ner i betongens, vilket leder till osynliga skador längre ner i betongen. Ett fenomen är karbonisering vilket innebär att fri kalciumhydroxid i cementpastan med åren har omvandlats till kalcimkarbonat (kalksten) med hjälp av koldioxiden i luften. Detta behöver inte betyda att ythållfastheten i betongen har minskats.
Karbonatisering är farlig i fuktiga miljöer, och eftersom det sänker ytskiktets pH-värde finns det risk för rostangrepp på eventuell armering som ligger på ytan. Det höga pH-värdet i betongen hindrar vanligtvis rostprocessen att inledas. Rost av armeringen medför oftast en volymökning vilket kan leda till att betongens ytskikt bryts loss.
Kontrollera betongytans hållfasthet. Man kan bilda sig en första uppfattning om ytans hållfasthet genom skrapning av ytan och med detta avgöra om de större partiklarna är säkert förankrade vid ytan. Läggning av en provyta där förbehandling och grundning har utförts enligt angiven metod ger en mer säker uppfattning av ythållfastheten. Detta bestämmer vidhäftningen eller ythållfastheten för underlaget.
OBS! Om det finns fuktskador, kom ihåg att gammal, våt betong normalt behöver längre torktid än nygjuten betong.
Gamla krympsprickor och krympfogar kan normalt fyllas utan att nya sprickor uppstår. Det är ändå viktigt att fylla sprickorna så att läckage inte uppstår när man använder en vätskestoppare.
OBS! Att vid läggning av industrigolv måste alla fogar och sprickor behandlas enligt specifikationerna i avsnittet fogar.
Rengöring och förbehandling
Ett gammalt betonggolv är ofta utsatt för någon typ av förorening, se vidare i avsnittet Föroreningar.
Vanligtvis används metoder såsom slipning med en golvslipmaskin försedd med stålsliprondell eller grovkorningt sandpapper, diamantslipning, ytfräsning eller slungblästring. Detta är nödvändigt vid läggning av industriella golv. Dammsugning är ett minimikrav för kommersiellt bruk.
Rengöringsförfaranden
- Mekanisk rengöring:
- Alt. 1: Ytslipning
- Alt. 2: Ytfräsning
- Alt. 3: Slungblästring
- Alt. 4: Flamrensning
- Dammsugning: grundlig dammsugning av en mekaniskt rengjord yta.
